1986-03-10
Starka känslor, grymhet men också försoning. Teater för barn? Varför inte? Vuxna är livrädda för att tala om döden. Barn har behov av att göra det.
Rummet är alldeles svart. Orientaliska mattor, en samovar, några tennmuggar, en trähink, skopa, ett par vedträn, levande ljus. Flöjt och dragspel. Vi flyttar oss i tid och rum till en rysk liten by på Anton Tjechovs tid.
Magiska krafter råder. Lastpallar och mattor blir stugkök, bygata, läkarmottagning, kyrka eller ett stycke natur utan att något egentligen förflyttas.
Rotschilds Fiol efter en novell av Anton Tjechov. Barnpjäs.
Pjäsen hade premiär 10 mars i Gävle, och spelades sedan på turné genom Unga Riks
Läs mer om de medverkande.
Regi Lars Rudolfsson
Scenografi Benita Bergfeldt
Ljus Anders Rosenquist
Musik Bjarne Löwdin, Ronnie Larsson
Medverkande Thomas Roos, Ulla Trulsson, Ronnie Larsson, Bjarne Löwdin
Foto Terri-Lynne Sandberg
Medverkande 1988 Olof Huddén, Gudrun Henricsson, Walter Ramsby, Lars Ålund.
Presscitat
»Till skillnad från så mycket annan barnteater utstrålar den här föreställningen en solid trygghet. Skådespelarna vet att de berättar något viktigt och de vet att ingen gör det bättre. Bara utifrån den inställningen kan man rubba världen« Arbetarbladet
»Rotschilds fiol tar sina unga åskådare på respektfullt allvar samtidigt som den innehåller respektlös glädje« SvD
»Det är både modigt och beundransvärt av Orionteatern att våga prata med barnen om dödens betydelse för livet« Uppsala Nya Tidning