fbpx

Skrattmänniskan

Orionteaterns första riktigt stora uppsättning.

Med Skrattmänniskan invigdes den gamla fabrikslokalen på Katarina Bangata 77 i Stockholm. Här utnyttjades dess enorma yta och rymd.

Den stora hallen förvandlades på en sekund från en stökig, mörk, regnvåt gata i Londons fattigkvarter till en balsal i kungliga slottet. Här trollades med ljus. Här prövades det mesta.

– Vi kunde helt enkelt inte låta bli traversen heller, har regissören Lars Rudolfsson erkänt efteråt.

Sentimentalt i överkant, tyckte en och annan efter premiären. Men betydligt fler lät sig fångas av Skrattmänniskans öde.

Efter en roman av Victor Hugo.

PRESSCITAT

»ett fängslande djupgrepp i en realistisk, ändå i mångt och mycket poetisk spelstil…Det är en mycket varm, humant appellerande föreställning«  SvD

»Ljussättningen är också, minst sagt imponerande. Rudolfsson målar, rytmiserar med ljuset så att golv, väggar, luft vibrerar av spänning«  DN

»denna ensemble har en precision i spelet, en scenisk lätthet och elegans som gör den mycket njutbar att beskåda«  DN

»De här grova ytorna, de nödtorftigt lappade murarna får en alldeles speciell doft och känsla…som sätter en kärv sprätt på den konstnärliga fantasin«  SvD

»Utförandet är mycket imponerande och det handgripliga berättandet håller publiken i ett fast grepp«  Stockholmstidningen

Premiär 1983

Medverkande Anders Andersson, Helena Cronholm, Sten Elfström, Magnus Eriksson, Håkan Fohlin, Nicke Lundblad, Inger Norryd, Lena Strömdahl, Ulla Trulsson, Thomas Roos.
Dramaturgi Lars Rudolfsson, Birgit Hageby
Regi Lars Rudolfsson
Kostym Kersti Vitali
Mask Malin Birch-Jensen

0000