Bruset Lärarmaterial

Här hittar du olika övningar och uppgifter kopplade till föreställningen Bruset.

Inför ett besök på hos oss kan elever ha en del funderingar ooch förväntningar på teatern. Vad handlar den om? Vem handlar den om? Hur ska vi förbereda oss?

Introduktionen innehåller en beskrivning av vårt arbetssätt och gestaltningen av föreställningen.  Den ger dig och klassen en aning om vad ni kan förvänta er av föreställningen. Det finns också ett förslag på en enkel och kul förberedande övning inför besöket. Ingenting av detta är nödvändigt men finns som en möjlighet för den som vill!

Efter besöket kan ni välja att jobba vidare med det här materialet för att fördjupa er i ämnet media utifrån föreställningen och det programblad som ni får att dela ut till alla elever.

Mycket nöje önskar vi på Orionteatern!

Skolföreställning

Skolturné: 25 september–13 oktober 2017
Skolföreställningar: 18-26 oktober 2017

BOKNING OCH KONTAKT

Gita Mallik på Orionteatern
gita@orionteatern.se
Tel: 08-640 29 70


 

INTRODUKTION

SJÄLVA TEATERN!

Vad är egentligen en teaterföreställning? Måste en pjäs vara en dramatiserad berättelse om en eller flera personer, eller kan teater vara någonting annat?

I Bruset spelar Esther, David och Tito både sig själva och en massa andra roller, och man kan inte säga att vi följer en berättelse. Istället har skådespelarna, tillsammans med regissören och alla andra som jobbat med föreställningen, bestämt sig för att undersöka hur nyheter fungerar. Vi började med att samla på oss en massa frågor och sökte svar.  Sen skapade vi en föreställning som vrider och vänder på hur vi förstår nyheter och vilken betydelse dom har i våra liv. Vad är en nyhet? Vem bestämmer det? Hur vet man vad som är sant? Vad och vilka får synas i nyheterna?

Under repetitionerna har skådespelarna improviserat och prövat olika texter. Tillsammans med regissören har de så småningom skrivit ett manus. Det kallas för devising på teaterfackspråk.


FÖRBEREDANDE ÖVNING

Klassen behöver inte förberedas på något särskilt sätt inför besöket. Men om ni vill göra någonting gemensamt innan ni kommer hit så kan ni tillsammans titta på Mediemaskinen som utgör affischbilden till Bruset.

Kom ihåg: det finns inget rätt eller fel! Tanken med övningen är att klassen börjar fundera över vilka aktörer och komponenter som påverkar nyheterna i flödet.

Mediemaskinen har en mängd olika trattar där olika ”nyheter” i form av olika symboler åker ner. De processas sen genom olika nyhetsbyråer och kanaler och kommer in i tidningarna och telefonen hos de tre personerna i soffan.

Vad åker ner i den största tratten? Varför?

Varför åker de tre personerna till höger (kändisar) ner i tratten?

Varför en hel hög med katter? Katter – är det nyheter?

Och figurerna med färgade strumporna över huvudet, vilka är dom? (Pussy Riot)

Till vänster står en man med ryggen mot oss och tittar på en tom löpsedel med EXTRA skrivet överst. Vem är han? Är han den som bestämmer? Journalist? Chefredaktör? Ägare till tidningen? Eller du och jag – alltså läsare?

En vidare diskussion är vem det är som bestämmer vilken nyhet som vi ska nå fram till oss. Den som skriver/spelar in – alltså journalisten? Den som väljer ut nyheterna, alltså nyhetsbyrån eller redaktören? Eller den som tjänar pengar på tidningen? Har vi som läsare någonting att säga till om?  Det finns inga självklara svar– det viktiga är att barnen har en öppen diskussion.

Eftersom ett konstverk är öppet för tolkning kan mannen vara en mängd olika personer. Det samma gäller för en teaterföreställning. Alla har rätt till sin egen syn på föreställningen! Vi ser olika aspekter i en föreställning utefter vad vi tycker är viktigt.

EFTER TEATERBESÖKET

VAD HAR VI UPPLEVT?

Väl tillbaka i skolan vill ni kanske prata om det ni upplevt tillsammans. Ni kan ta avstamp i själva lokalen, Orionteatern. Lokalen är en gammal mekanisk verkstad från 30-talet och har fungerat som teater sedan 1983. Här har byggts stora plåtkonstruktioner till nya stadsdelar och Västerbron. Vad är barnens upplevelse av teaterrummet? Av salongen?

Ett bra sätt att samla ihop alla intryck är att varje elev får berätta om någonting som de minns från föreställningen. Det kan vara en scen, en karaktär, en detalj – någonting man tyckte var bra, dåligt, konstigt eller roligt.

Det kommer kanske att uppstå diskussioner om vad som egentligen hände. Nån gillar inte det någon annan tycker var häftigt. Åsikterna går kanske isär. Det är helt ok. Det är en del av varje elevs tolkning av föreställningen. Men det är viktigt att poängtera att – återigen – alla har rätt till sin syn på föreställningen. Teater och konst väcker känslor och det är därför vi kan ha helt olika syn på vad någonting betyder och om det var bra eller inte. En diskussion om föreställningen ska föras med respekt för andras åsikter.


VAD HANDLADE FÖRESTÄLLNINGEN OM?

När alla elever har fått bidra med sitt minne om föreställningen kan ni börja bena ut vad föreställningen egentligen handlade om.

Frågor du kan ställa till klassen är:

Vad handlade föreställningen om?

Vilka var med i föreställningen och vad hette dom (Ester, Tito och David)?

Vad bestod scenografin av? Hur var musiken och ljudeffekterna?

Någon som kommer ihåg hur kostymerna såg ut? (Svarta byxor och skjortor och olika attiraljer gjorda i papper, t ex hattar och slipsar)

Varför har scenografen och kostymören valt papper som material?

I föreställningen ingår scener där publiken är delaktig. Se om barnen kommer ihåg vilka. Vi har till exempel scenen ”Vad vill dom?”, där publiken ska rösta om vilket syfte en artikel har, till exempel underhålla, informera, skapa opinion eller sälja. Och Klickleken, där publiken fick rösta mellan olika spännande nyheter.

Om ni har tid kan ni plocka ut en eller flera scener och diskutera dem sinsemellan.


NYHETSVÄRDERING

Till exempel Klickleken, där skådespelarna tävlade om att få barnens röster för mest spännande nyhet.

Ni kan diskutera utifrån kriteriet nyhetsvärdering, alltså hur man bedömer vilka nyheter som är tillräckligt intressanta och värdefulla för att ges plats i nyhetsflödet.

ÄR DET ALLTID DEN VIKTIGASTE NYHETEN SOM VI VILL LÄSA? HUR AVGÖR VI VAD SOM ÄR VIKTIGT?

Närheten är ett viktigt kriterium när vi pratar om vad som är relevant.

Ett exempel är när Tito pratar om bussolyckan i Chile. Den är intressant att läsa om eftersom han har vänner där. Men Esther och David är inte intresserade. Diskutera med barnen om på vilket avstånd nyheter blir relevant för dem. Om de läser om sin skola i nyheterna? Om något stort händer i Stockholm eller i Sverige? I Europa? Hur är det med resten av vår jordglob?

Det oväntade och dramatiska. En nyhet måste innehålla någonting utöver det normala. Många av rubrikerna från Klickleken som ett exempel på nyheter som lockar till läsning genom att vara oväntade och dramatiska.

Negativ händelse – dåliga händelser har högt nyhetsvärde. Vårt nyhetsflöde består i mångt och mycket av katastrofer och olyckor, både lokalt och ute i världen.

Många människor Om många är involverade (särskilt om det är en riktigt dålig nyhet!) blir det mer plats och högre nyhetsvärde.

Det udda, exotiska och roliga – med andra ord händelser som underhåller oss. Vare sig det är kändisar, katter, ”hjälten på gatan”historier så vet redaktörerna om att de här nyheterna lätt fångar vår uppmärksamhet.

Om man vill kan man gå vidare i en analys av makt: Blir en nyhet viktigare om den händer i ett land som är rikt eller fattigt? Eller där det bor många eller få människor?

Hur ska man kunna avgöra vilka nyheter som är viktiga? En del nyheter är kanske tråkiga att läsa – men har stor betydelse för våra liv. Nya lagförslag och politiska omvälvningar är kanske inte alltid så lockande. Men viktiga för att vi ska kunna hålla koll på hur samhället fungerar.

Och allt skvaller och överdrivet frossande i hemska olyckor?  Här måste vi använda vår egen interna nyhetsredaktör för att sålla i det som dagligen sköljer över oss.

Ni kan använda övningen på sista uppslaget i programbladet. Där finns ett antal rubriker till artiklar om allt ifrån vietnamesiska jättesköldpaddor till mängden plast i haven. Barnen kan själva klippa ut och rangordna rubrikerna efter hur viktiga dom är. Återigen – det finns inga rätt eller fel. Olika saker är olika viktiga för oss allt utifrån intresse, erfarenhet och känslor.


REPRESENTATION

I scenen ”Jätte jätte långt bak i tiden” tittar utomjordingarna, som spelas av Ester och David, på vilka som får synas i media på planeten Jorden, i det lilla landet Sverige, år 2016.

Alltså hur vi väljer att representera olika grupper i media.  Förvånande nog är de flesta män, trots att de inte alls representerar hela befolkningen. Hur kan det vara så?

För det kan väl inte vara så orättvist att inte alla får vara med?

I programbladet till Bruset, på andra uppslaget, finns en artikel med rubriken ”Slut på slafset i korridorerna”.

Ni kan prata om texten utifrån utomjordingarnas perspektiv i scenen och helt enkelt köra den igenom Snittografen (maskinen utomjordningarna använder sig av i framtiden). Om man tittar på vilka som får uttala sig och komma med åsikter: Varför får just dom uttala sig? Finns det andra som är lika viktiga i diskussionen – men inte får komma till tals?

Att det är tre män som uttalar sig kanske man inte tänker på när man läser. Är det viktigt att ifrågasätta det?

Representation handlar inte bara om vem som får synas i nyheterna, utan också hur. Ni kan också välja att köra valfri tidning genom Snittografen. Bläddra igenom hela tidningen, eller valda delar, med ögonen inställda på Vem och Hur.

Fokusera på vilka som syns i vilka sammanhang, som till exempel internationella och nationella nyheter, ekonomi, kultur och sport. Speglar nyheterna hur vårt samhälle ser ut? Finns det några barn representerade i nyheterna? Funktionshindrade?

Ytterligare en fördjupning är att studera på vilket sätt olika grupper är skildrade. Finns det skillnader där? Hur får män synas? Kvinnor? Barn? Funktionshindrade? Utom-nordiska?

Den här diskussionen handlar naturligtvis inte bara om hur nyheterna tar sig an vår värld, utan också om de orättvisor som existerar på många olika nivåer. Nu handlar ju vår diskussion specifikt om nyheter. Men kopplingen mellan hur nyheter och vårt samhälle ur rättvisesynpunkt fungerar är intressant – även om det är en långt vidare och mer komplicerad diskussion.


FRAMTIDENS NYHETER

Föreställningen avslutas med att vi hör röster från barn som pratar om vilka nyheter dom skulle vilja läsa om i framtiden. Här kan ni leka att ni är redaktörer i framtiden. Vilka nyheter skulle ni vilja läsa?

Barnen kan sitta själva och fundera och skriva ner, eller så har ni en diskussion.

De som är barn idag är framtidens skapare av nyheter.  Det är de som kommer att välja ut händelser att skriva om, och det är de som kommer att skriva artiklar, göra grävande reportage och förmedla det som händer i vår omvärld.

Media formar vår uppfattning om världen vi lever i och hur vilken roll vi har i samhället. Att förstå media och kunna kommunicera via media är att skaffa sig makt över sin tillvaro och att delta i demokratiska processer.

ÖVRIGT

Vill du få detta lärarematerial hemskickat eller på e-post?
Kontakta Gita Mallik, gita@orionteatern.se.

Passade inte dessa övningar in i din undervisning? Eller vill du fördjupa dig ytterligare? Ett bra tips är då att besöka Statens Medieråd.